Sommaren 2024 samlades pensionärerna Pekka Väisänen, Christian Kurtén, Lorenz Brunnsberg och Henrik Smeds från Finlands fyrsällskap tillsammans med havsarkeologen Marcus Lindholm från Åland för att skriva en bok om Ålands sjöfart (se God Tid 4/24). Arbetet inleddes med att besöka några intressanta platser på Åland som kommer att ingå i boken. Det avslutades med ett tvådagars besök på Ålands Landskapsarkiv för att insamla bakgrundsmaterial till boken.
Boken berättar om Ålands sjöfartshistoria under 8000 år och försöker samtidigt ge en helhetsbild av havets betydelse för ålänningarna. Under arbetet utökades gruppen av några personer; Aino Guttorm tog hand om AI-översättningarna och Jussi Leppänen skötte om den grafiska designen med stort beröm. Boken blev färdig i november 2025 och omfattar 400 sidor och där ingår över 500 illustrationer; ritningar, kartor, sjökort, målningar och fotografier. Många av dem har aldrig tidigare publicerats.
Ungefär en femtedel av boken upptas av den historiska översikten som sträcker sig från stenåldern till 1970-talet och betecknar samtidigt utvecklingen i det åländska samhället. Även om arbetsgruppen fungerat som ett samspelt kollektiv var det naturligt att Marcus ansvarade för historiken. Likaså skrev han kapitlet om vrak och sjöolyckor i åländska vatten (över 340 stycken) där hans specialområde kommer till sin fulla rätt i en mängd fascinerande detaljer.
Bogskär - fyrarnas fyr
Den största vikten läggs ändå vid Fyrsällskapets intresseområden. Alla åländska fyrar får sina egna kapitel: framförallt Bogskär, Märket, Lågskär, Sälskär, Signilskär. Det är berättelser fyllda av dramatik. En verklig pärla är referatet av dagboken från Bogskär åren 1882 – 1914. som aldrig tidigare studerats på detta sätt. Dagboken låter oss komma närmare dem som levde på denna minimala klippa i ett ständigt dån av hav och vind.
Stormen i februari 1889 är en skrämmande beskrivning om detta då sex män och en kvinna satt livrädda inne i fyren när en rasande storm hotade att spränga byggnaden i bitar. När stormen var som värst samlades de i matsalen där de bad och väntade på det sista som skulle ha blivit deras undergång. Men så skedde inte, stormen började avta efter ett par timmar och de var räddade även om fyren skadats svårt.
Av övriga intressanta kapitel som ingår i boken kan bl.a. nämnas; Fyrsällskapets djärva beslut att rädda fyren Märket, Lotsstugor och sjömärken på Åland och mistsirenen på Kobba Klintar samt Rödhamn och dess legendariska sjökrog. Dessutom har två stora sjöolyckor fått sina egna kapitel i boken. Fartyget Plus som förliste i en hård storm år i december 1933 utanför Mariehamn. Av den sexton man starka besättningen omkom tolv man i olyckan.
Två fyrskepp Storbrotten som gick sina öden till mötes. Det äldre stötte på en mina i september 1928 nära Finbo lotsplats och sjönk och tog med sig i djupet sex människor. Det yngre skeppet fick hösten 1980 motorfel på Finska viken och gick på grund och hamnade på den ryska sidan och förstördes.
Sjöriket Åland är ingen bok man läser på en kväll. Den låter sig inte behandlas slarvigt, för den är alldeles för tung. Den kräver tid, gärna en lång helg och en vilja att försvinna in i bilder, kartor och berättelser från en annan tid. För den som älskar sjöfart är den ett måste.
Henrik Smeds